Jag sysslar med lite av varje. Framför allt tovning. Då är det både torrtovning och våttovning som gäller.

Tovning är ett mycket gammalt hantverk och de äldsta fynden man hittat (mattor och sadelgjordar) är från 600-200 f.Kr. För mig känns det otroligt viktigt att bevara gamla hantverkstraditioner och tovningen är extra kul eftersom man kan tillverka saker både för dekoration och som tål att användas.

Testade att nåltova mitt första lilla får på en tovningskurs 2002 när jag var 14 år och sedan var jag fast.

Eftersom allt tillverkas för hand blir de olika figurerna helt unika individer med olika färger, detaljer och uttryck. När jag ska tova efter fotografier vill jag gärna ha bilder på individen från många olika vinklar för att kunna fånga så många detaljer som möjligt.  

Vid våttovning använder man sig av varmt vatten och såpa för att få fibrerna i ullen att binda sig samman. Denna teknik använder jag oftast vid större och/eller friare arbeten.

Torrtovning används till mindre figurer och då arbetar jag med hullingförsedda nålar på torr ull. Genom att gång på gång pressa nålen igenom ullen får man den att binda ihop sig och bli tätare (och därmed figuren hårdare). Det går åt betydligt mycket mer ull än man kan tro!

Ibland kombineras även de två metoderna för att få ett så bra slutresultat som möjligt.